tisdag 9 november 2010

Ett möte med en väns bror

gjorde jag idag..Han måste tro att jag blivit en helt hysterisk människa sedan han såg mig sist..Jag pratade i 200% och blev tårögd när jag sa hur mycket jag saknade henne...Hälsa henne att jag saknar henne jättemycket och tänker på henne väldigt ofta och hon får gärna höra av sig..Hoppas hon gör det för jag får inte tag på henne..hon är hemligheten själv..

Saknar dig något otroligt och räknar dig fortfarande som en av mina närmaste vänner.
Önskar att jag inte varit så omogen som jag var när jag bara bröt allt...hur kunde jag vara så jäkla dum? Feg därefter eftersom jag låtit åren gå utan att hitta igen dig.

En vän som dig är det många som aldrig får chansen att lära känna

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar