Den fruktansvärda smärtan förflyttar sig från magen till svanken, lustgasen hjälper inte ett dugg smärtan håller i sig hela tiden.Det enda jag tänker på är när jag ska känna hur "Ralph" glider ut det sista "ploppet"
"Ploppet" kommer jag hör läkaren säga det var mig en stark liten en..P:s röst är känslosam när jag hör honom säga att det är en liten Marion.
Det ögonblicket just då i det rummet på bb med min lilla finaste älskade familj är lyckan på jorden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar